Publicerad i Bukplastik, Min Gastric Bypass operation

Ett, två…. sex dagar kvar

En gång var jag tjock. Jag vägde mellan 145 och 155 kg i perioder. Jag genomförde en gastric bypassoperation och ca 75% av min övervikt försvann efter ett par år tack vare operationen och medvetenhet. Sen stod det still på ca 90 kg. 2013 började jag med 5:2 i kombination med träning och jag gick ned till 82 kg. Jag blev gravid och efter förlossningen 2015 så vägde jag 99 kg och extrakilona försvann inte.

Det visade sig att min Hypotyreos (underfunktion av sköldkörteln = minskad ämnesomsättning) hade påverkats av graviditeten (hormonerna) och jag hade nu väldigt höga TSH-värden. En behandling bör sättas in vid ca 3,5 i TSH och jag har sedan innan min operation ätit Levaxin för just detta. Nu var mina värden dock uppe i 26 (!) trots medicinering. Efter ett halvårs ökande av dosen Levaxin så var mina värden åter normala och jag valde att återuppta 5:2 och min träning. Så från december 2015 till våren 2017 så kämpade jag bort nära 30 kg, och efter att jag slutade med dieten så gick jag upp något kilo och stabiliserade in mig på ca 73-75 kg.

Så målet var nått och det var dags att ta tag i det jag skjutit på länge. Huden. Åh, denna bulldeg till mage. Sommaren 2017 var jag till Torsby och fick en bukplastik beviljad och den 27 januari 2018 var det dags – trodde jag. Det visade sig att kirurgen hade influensan och jag fick efter en natt på hotell åka hem igen. Gråtandes.

Men NU, nu kan jag börja räkna igen. 6 dagar kvar. Onsdag 21 februari är det dags. I måndags fick jag hög feber som höll i 1,5 dygn. Inget mer, ingen hosta eller snuva – så nu håller jag tummarna att denna kropp håller sig frisk. Dö baskilusker, döööö.

Annonser
Publicerad i Min Gastric Bypass operation, Träning

9 år som Gastric bypass-operad

7 november 2008 opererades jag med titthål. Operationen jag genomgick var en så kallad överviktsoperation, och för min del blev det med metoden Gastric bypass.

När jag firade 4 år så författade jag ett inlägg om vad som ledde till operationen, hur operationen gick till och vad den faktiskt innebär. Nyfiken? Kika då in här.

Så här 9 år senare tänker jag väldigt sällan på att jag är opererad. Nog för att jag fortfarande dumpar om jag äter mycket illa och att överäta är mer eller mindre omöjligt, men annars så äter jag helt normala portioner idag. Jag gissar även att mitt näringsupptag är ganska normalt nu så här långt efter, vilket det inte är första åren efter operationen.

Eftersom jag bar på så pass stor övervikt borde jag egentligen ha opererats med metoden Duodenal switch då den har visat sig vara mer effektiv på hög övervikt, men i Värmland så opererar de ej med den metoden därav blev det gastric bypass. Riktlinjerna för en Gastric bypass är BMI på 40 eller över, om du har ex diabetes eller andra åkommor så kan du kvala in vid BMI på 35. En Duodenal switch har gränsen på BMI 50. Jag hade med mina 145 kg ett BMI på 52 och på opdagen vägde jag 137 kg vilket er ett BMI på 49.

Operationen ska hjälpa till att reducera övervikten med ca 75%, dvs en övervikt på 25% blir kvar. Här är det väldigt olika då vi alla har olika utgångspunkter och olika kroppar. Jag vet flera som hamnat på normalvikt ganska snabbt, jag vet också de som gått ned en hel del men har lite eller mycket kvar.

Jag hamnade på mina 75% för ca 4-5 år sedan och efter det har jag kämpat mig ned i vikt med träning och till viss del diet. 2014 gjorde jag en kraftansträngning och när jag blev gravid vägde jag 82 kg. Efter graviditeten plussade det på, det visade sig att mina problem med underfunktion av sköldkörteln (dålig ämnesomsättning) blev sämre efter förlossningen och tillslut låg vikten på 99 kg. När medicineringen började fungera och orken kom tillbaka så kämpade jag vidare. Mycket träning och med hjälp av 5:2 dieten så gick jag ned till 73 kg förra året. Nu har jag stabiliserat in mig på 75 kg där jag mer eller mindre legat i ca 1 år.

För mig var detta beslutet rätt. Inte för att nå någon smalhetsnorm utan för att valet jag gjorde grundande sig på min hälsa, både fysiskt och psykiskt. Att jag orkade läsa på, att jag tog mig till gymet, att jag forsatte gå när det var tungt och hittade träningsglädjen efter vägen, att jag tvingade mig bli andfådd inför andra och att jag både har vågat och orkat fortsätta.

Det finns de som anser att överviktsoperation är fusk. Hur man nu fuskar sig till en bättre hälsa förstår jag inte riktigt? Hur man som 145 kg tung ska orka motionera och motivera sig till viktnedgång? Om operationen är rätt för alla? Nej det tror jag inte. Men är du beredd på att skaffa dig kunskap så tror jag du är en bra kandidat. Det finns även de som säger att många tar operationen som en genväg. Men då är vi där igen? Genväg till bättre hälsa? Är inte det bra?

Det jag tror många däremot förväxlar operationen med är att man kan fortsätta leva osunt och ändå vara smal. Denna matematik går inte riktigt ihop. ALLA kan äta en kaka i timmen, du dumpar förmodligen inte och näringsupptaget när du är långtidsopererad är mer eller mindre normalt. Vi säger så här, en ballerinakaka innehåller ca 70 kcal. Har du ett matmissbruk du inte kan reglera kanske du gör som jag skrev ovan, stoppar i dig en kaka lite då och då, utspritt under dagen för att inte dumpa (reagera på det söta). Kanske du unnar dig två kakor till förmiddagskaffet och likaså efter maten, under dagen har även två andra slunkit ned. Så 6 (oskyldiga) kakor under dagen, det blir 420 kcal. Utöver det har du ätit frukost (450 kcal), lunch (500-600 kcal), middag (500-600 kcal), kvällsis (300 kcal). Och då har jag räknat måltiderna som ganska nyttiga (ex. en portion krämig kycklingpasta ligger på ca 750-800 kcal). Vi är nu uppe i 2.270 kcal.  Men, kanske du vill ha en frukt under dagen, lägg då på 60 kcal.  En ostskiva? Lägg på 55 kcal. Mjölk i kaffet? Lägg på ca 30 kcal per kopp. 1 glas juice ger 96 kcal…..  Här kan det lätt krypa upp till ett intag av ca 2400 – 2800 kcal på en dag.

Så energibehovet då? Om vi räknar på mig. Jag är 167 cm lång och väger 75 kg. I min ålder, 33 år, så har jag ett behov på ca 1820 kcal per dag om jag inte tränar och ca 2350 kcal per dag om jag tränar ca 4-5 ggr i veckan. Så här kan man se hur lätt det blir överskott. Ligger du på plus 100 kcal per dag = 700 kcal per vecka. Och då är inte fredagsmys eller lördagsgodiset medräknat.

Och förbränningen, ja det är ju bra mycket lättare att stoppa i sig kalorier än vad det är att göra av med dem. Om vi ser till kakorna igen. 420 kcal, för att förbränna dessa så måste jag ex: träna aerobics i 37 minuter eller springa ca 4 km eller promenera i normal takt i ca 1 timme och 15 min…..

Äh, låter som någon som predikar. Jag menar bara att det handlar om medvetenhet och aktiva val. Självklart äter jag både choklad, chips, pizza med mera – men jag väljer det medvetet och vet vad det är jag stoppar i mig och vad som krävs för att jag ska hålla balansen idag, det visste jag inte innan min operation!

Så, några före- och efterbilder. Längst ned visar jag lite av mitt sladder på armarna. En med flexad muskel och en med hänget fritt, haha.

 

Publicerad i Allmänt

Denna vecka har jag lärt mig…

…att även Högskolor inte alltid är så jäkla strukturerade. Mycket väntan, dålig kommunikation och liten produktivitet.

…att färgen koppar kan bli väldigt oranget i blondt hår. Samtidigt tröstar jag mig med att det endast är en färginpackning.

 

Publicerad i Webbredaktör - Högskolan i Borås

Några snabba

Jag lever, jag pluggar. 

Efter en en hel del litteratur, flera föreläsningar, en tung hemtentamen, ett projektarbete i grupp med skriftlig rapport och muntligt seminarium samt en skriftlig projektreflektion som avslutning har jag nu lagt locket på vår första kurs Utgångspunkter för webbplatsutveckling: bakgrund, vetenskaplighet och metodologiska perspektiv.

Eller ja, vad vet jag, tillfälligt lock kan det vara – resultaten på alla uppgifterna får vi först senare under månaden så det kan självklart bli omtenta/kompletteringar (snälla låt mig slippa).

Det är en hel del att greppa så här i början, du ska lära dig hur plattformen för distansstudierna fungerar, olika kommunikationskanaler, skriva akademiskt, forska fram vettig litteratur och vara källkritisk. Och studieteknik, vad är det?

Nu har vi rullat vidare till nästa kurs Content management som verkar riktigt intressant. Att den kommer bedrivas helt på engelska, vilket innebär att även grupparbetet och tillhörande muntligt seminarie – precis – även det ska vara på engelska, tänker jag ignorera just nu.

Förövrigt måste verkligen jag uppdatera utseendet och innehållet här, men det får bli allt eftersom vi faktiskt kommer ta upp bl.a WordPress i utbildningen.

Publicerad i Allmänt

Here we go again

Varje gång jag tar upp bloggandet så känns det överväldigande. En lång, lång paus innebär såklart att det har hänt en del i livet och varje gång jag ska skriva så vill jag skriva om detta liv, allt… Och ja, som ni förstår så blir det för mycket och inspirationen att göra ett nytt inlägg för varje sak sinar väldigt snabbt och det blir snart ytterligaren en paus. Och så var hjulet igång.

Så nu sitter jag här, tanken finns att jag ska försöka börja skriva igen – men utan att uppdatera varje sak som redan hänt. Förutom köket då, ja vi har ju renoverat köket och mer om det kommer det komma när väl utmattningen har lagt sig om sisådär 11 år.

Okej, en kort uppdatering ändå, lite av anledning till att jag sitter här med en laptop i knäet på Filipstads bibliotek. Jag har börjat studerat. Efter över 10 år på VeckoNytt så har jag tagit tjänstledigt för studier. Jag gnuggade geniknölarna, lite halvt, och genomförde högskoleprovet i april. Fick någorlunda resultat som jag sökte in med på utbildningen Webbredaktör mot Högskolan i Borås. Jag blev antagen och 5 veckors ledighet (semester + föräldraledighet) under sommaren har mynnat i höst och i måndags började studierna officiellt. 3 år, distans på helfart, högskolestudier. Modigt säger vissa, galet, sinnesjukt och rentav skrämmande säger jag. Men nu är jag här, och jag brukar inte ge mig i första taget.

Lämnar en lite länk här nedan till mitt avskedskåseri som jag hade med i VeckoNytt nu i somras.

kåseri

Publicerad i Radhuset, Renovering - Köket

Köksöppning

Så, jag har gnällt över jag måste runda köksväggen för att bära ut saker till matbordet och lika när man dukar av. Det går, men väggen finns där som ett irritationsmoment.

Jag och sambon började prata och planera om vi kanske kunde göra någon form av öppning. Jag röstade för att ta bort hela väggen vilket innebär en massa massa jobb med eldragning osv, och sambon tyckte inte alls det skulle vara fint. Han röstade istället för en serveringslucka men jag ville ändå ha någon form av passage man kunde gå via. Tillslut kom vi överens om en kombination och i helgas påbörjades arbetet.

image
Väggen i köksdelen före
image
Väggen i köksdelen före
image
Väggen i matrumsdelen före
image
Väggen i matrumsdelen före, med provisorisk markering

imageimageimageimageimageimageimageimage

All cred till sambon som sågat och fixat. Jag mätte, dammsög och torkade golv 100 ggr om. Gipsdamm överallt. Men vilken tur vi hade att det endast var två gipsskivor med stående reglar. Öppningen i sig blev bestämd efter vart befintliga reglar fanns och vart elen var dragen, allt för enkelhetensskull. Så nu ska reglar upp så vi kan spika fast karmar och lister. Ev om jag ska tapetsera en fondvägg här, likaså i köket sen i samband med installation av köket.

Och JA det är helt fantastiskt att kunna gå rakt genom nu!

Publicerad i Radhuset, Renovering - Köket

Köket före och efter målning

Köksrenovering. Så mycket roligare att planera än att genomföra.

Vi köpte radhuset förra året, 2015, då vi fick tillgång till det i juli. Ganska direkt  började vi att budgetrenovera köket med ommålning av väggar, köksluckor och kakel.

Insåg nu när vi ska ta tag i nästa del av köket att jag inte ens bloggat om vår första genomgång!

Så, köket är ett gammalt Marbodal från 1979. Luckor i träliknande material och ett ”härligt” batikmönstrat kakel. Vi valde att måla allt då vi inte hade några direkta pengar till renoveringen. Så för någon tusenlapp och en jävla massa jobb (sambon och hans syster som fixat) blev luckorna ljusgråa och kaklet vitt. Allt målades med primer först för att färgen skulle få fäste. Nya knoppar i mässing monterades och senare målade jag alla väggarna i ”nougat”, väggfärg från Rusta i märket Nyans – rekommenderas!

Så nu, snart 1 år senare så är det dags igen. Jo vi har nämligen öppnat upp väggen mellan köket och matrummet OCH vi ska installera nytt kök samt lägga nytt golv…. Som sagt, köksrenovering – sååå mycket roligare att planera än att genomföra 😂

Nytt inlägg om öppningen kommer!

Publicerad i Allmänt

Operation av sned nässkiljevägg 

Ja, mer upphetsande än så blir det inte. Jag har gjort det bu, opererat mig. Jävla påfund tänker jag emellanåt, men säkerligen värt det i slutändan.

Var på undersökning för ”evigheter” sen då det konstaterades att min ensidiga nästäppa berodde på just sned nässkiljevägg. Fick operationstid när jag var gravid med John och fick i och med det avboka. Var på återbesök i februari och fick operationstid den 4 maj.

Så i onsdags var det dagen D. Slussades från den ena till den andra. Fick finfina operationskläder med blommig ”städrock” ovanpå. Knähöga strumpor utan resår och blåa tossar. Alla egna kläder lades i påse som knöts igen. Slussades vidare in i ett rum där jag fick värktabletter och illamåendetablett i förebyggande syfte. Efter 30 minuters väntan fick jag sedan träffa kirurgen som kollade näsan så inga pågående infektioner fanns och stoppade sedan båda mina näsborrar fulla med remsor av gasbinda dränkta i avsvällande medel. Fick sedan sitta med detta upp i borrarna i väntrummet och prata med en riktigt pratglad patient.

Vid tre så hämtades jag in i operationssalen och förberedelserna sattes igång. Riktigt trevliga prickar där. Vaknade sedan på uppvaket runt 17.15. Fick ett glas saft och en check med ultraljud på kissblåsan eftersom jag inte var kissnödig. Närmare 18.30 kom jag upp på vårdavdelningen och fick lite yoghurt och nyponsoppa. Efter jag varit på toa och droppet äntligen var slut så kom jag därifrån 20.45. Kändes riktigt skönt att få checka in på patienthotellet (egenvalt) istället för att skumpa hem då. 

Två andningsrör och gasbinda instoppat. Sved ungefär som när man fått en kallsup. Öm och matt i kroppen. Sov relativt bra ändå på natten och på morgonen var jag trött på trycket i näsan så jag ryckte ur rören. Ångrade det ganska snart när jag insåg att dem var ca 5 cm långa och fick starka svimningskänslor. Brus och pip i öronen, flimmer för ögonen och yrselkänsla. Ryckte ur det sista och staplade snabbt till sängen där jag fick frossa. Måste kommit åt nån nerv eller nått. 

Belönades med hotellfrukost sen i alla fall. Och jag kände smak trots svullen och täppt näsa.

Vid elva checkade jag ut och åkte hem. 

Nu tre dagar senare så har jag ont, ja, överkomligt, ja, men trist… Ja. Svullnar mer när jag överanstränger mig så jag till och med får lock för öronen. Sköljer med koksalt 2-4 ggr/dag. Kan inte peta på näsan då den är så förbenat öm. Fortfarande matt i kroppen, otroligt att man reagerar så trots att man ”bara” opererat snoken. Knarkar alvedon och Ipren, räknar timmarna när jag får ta dos igen då det blir ganska märkbart när tiden börjar ”gå ut”. Löjligt gnällig och dåligt samvete då M är förkyld kombinerat med pollenallergi och måste ta huvudansvaret för ”allt”. 


Öhm, ok, detta blev mer eller mindre en tråkig rapport från gnällträsket. Hur som haver, på onsdag, 1 vecka efter op ska jag till sjukhuset på återbesök och då ta bort silikonplattorna som just nu är fastsydda för att stadga uppväxten. Det blir ju intressant…

Publicerad i John

John – still going strong

Jag skulle kunna börja detta inlägg med att ursäkta mina ”icke tätduggande inlägg”…. men jag tänkte istället ägna tiden åt att skriva om det bästa, John såklart!

Denna vackra lilla varelse som vi förundras av varje dag. 3 veckor efter sin 1 års dag tog han sina första steg utan stöd. Reste sig upp, stirrade på mamma och pappa, log och tog sedan nästan 2 steg innan han stöp. Hårdträning sattes in, av honom själv då såklart, och han lyckades gå 4-5 steg efter en vecka. Så vid 13 månader kunde han gå ca 10 steg åt gången och även resa sig själv i bland undan stöd.

Tänder! Ja, dessa tänder. Är det något John varit tidig med så är det dem. Han fick ju sin första vid 4,5 månad och sedan har dem kommit ganska tätt tills han hade 8 st fullt utvuxna tänder. Så vid 13 månader och 2 veckor så rasslade det till och plötsligt hade han 16 tänder, japp, 8 stycken kom samtidigt.

14-15 månader börjar gå ”bra”, springer gärna. Helt orädd och kastar sig hit och dit. Ljudar fortfarande mest och pladdrar på som riktiga konversationer fast utan ”ord”. Älskar att bläddra i sina böcker.

Publicerad i John, Recept

Tårtorna – John 1 årskalas

Ja, alltså, lite stolt blev jag allt över tårtorna även om det inte är några mästerverk – men för mig som inte är en bakmänniska var det lite av en triumf. Köpta bottnar, men resten är gjort av mig.

Tårta med blåbärscurd och glasscreme

På första lagret smetade jag ut glasscremen. Receptet räcker till 1 lager. På andra lagret hade jag blåbärscurden och även där räcker receptet till 1 lager.

Sedan satt jag gladpack runt hela tårtan och lät den stå i kylen över natten så den fick ”saft till sig”.

Dagen efter smälte jag vit blockchoklad som jag sedan drog ut med sked på bakplåtspapper samt ringlade lite choklad på för dekoration, detta fick sedan stelna i kylen.

Jag färgade sedan grädden med blå hushållsfärg, hade i lite äkta vaniljpulver och vispade den ganska hårt.

Tog bort plasten och spacklade tårtan med den blåa grädden och spritsade lite ovanpå. Klämde sedan fast den vita chokladen runtom tårtan och toppade tårtan med blått neonströssel (Dr. Oetker) och riven vit choklad.

img_5129img_5130img_5131img_5132img_5196img_5199img_5202img_5201img_5205img_5499-1img_5498-1

Tårta med halloncurd och daimfluff

På första lagret smetade jag Daimfluffen. Receptet räcker till 1 lager. På andra lagret hade jag halloncurden som även den räckte till 1 lager. Plastade även in denna tårta och lät den vila i kylen till dagen efter.

Andra dagen färgade jag denna grädde med röd hushållsfärg så grädden blev rosa.

Dekorationen på den här tårtan fick bli en enklare variant.Spritsade lite dekoration och samt strösslade med rosa neonströssel (Dr. Oetker) och riven vit choklad.

img_5126img_5127img_5195img_5198img_5200img_5214img_5218img_5363

Personligen trodde jag att jag skulle föredra den med choklad, men tyckte faktiskt bättre om blåbär/vanilj. Tror det berodde på att halloncurden tog över smaken lite för mycket trots att det var choklad i både botten och fluffen.

Vimplarna har jag också gjort.